English Romantic Painter, 1775-1851 landscape master landscape master .British painter and printmaker. He dominated British landscape painting throughout the first half of the 19th century. He established a reputation in the Royal Academy, London, first as a topographical watercolourist and then within a few years as a painter of Sublime and historical landscapes.   Related Paintings of J.M.W. Turner :. | The Thames near Waton Bridges | First-Rate Taking in Stores | The Fall of an Avalanche in the Grison | The Fighting Temeraire tugged to her last Berth to be broken up 1838 | The Battle of Trafalgar |
Related Artists:
a. jernberg
August Jernberg, född 16 september 1826 i Gävle, död 22 juni 1896 i Dusseldorf, var en svensk konstnär. Han målade först porträtt och historiska, bibliska motiv, men blev på 1860-talet en genre- och även landskapsmålare. Bland de svenska Dusseldorfmålarna var han den främste koloristen. Han studerade vid Konstakademien 1843-1846 och reste sedan till Paris, där han studerade under Thomas Couture 1847-1853. 1854 slog han sig ned i Dusseldorf och stannade där till sin död, men företog kortare studieresor. Han blev ledamot av Konstakademin 1865, men tillhörde 1885 opponenterna. Han var dessutom ledamot av Konstakademien i Dusseldorf. Även hans son Olof Jernberg (1855-1935) var konstnär.
Alessandro Bonvicino
(c. 1498 - December 22, 1554), more commonly known as Il Moretto da Brescia, was an Italian Renaissance painter of Brescia and Venice. He was born at Rovato, in Brescian territory, and studied first under Fioravante Ferramola. Others state he trained with Vincenzo Foppa. His brothers Pietro and Jacopo were also painters. The 1911 Britannica claims he apprenticed with Titian in Venice and that Moretto modelled his earlier portrait-painting style on the Venetian style. On the other hand, the style also resembles that of Giorgione or late Bellini. The 1911 Britannica also states that he conceived a great enthusiasm for Raphael, though he never traveled to Rome; on the other hand, his classical serenity resembles that shown by Leonardo and his followers in Lombardy such as, for example, Bramantino. He may have consulted with his contemporary Girolamo Savoldo. Moretto excelled more in sedate altarpieces than in narrative action, and more in oil-painting than in fresco, although he painted fine frescoes depicting the lollygagging daughters of Count Martinengo in one of the palaces near Brescia. In 1521, he worked with Girolamo Romanino in the Cappella del Sacramento in the old cathedral of Brescia, where Moretto completed a Last Supper, Elijah in the Desert, and a Fall of Manna.He was active during 1522-24 in Padua. He painted alongside with Lorenzo Lotto at Santa Maria Maggiore in Brescia. Also in Brescia, he completed a Five Virgin Martyrs and his masterpiece, the Assumption of the Madonna for the church of San Clemente; a Coronation of the Madonna with four saints (c. 1525) for the church of Santi Nazaro e Celso; a St. Joseph for Santa Maria della Grazie; and a St Nicholas of Ban for Santa Maria de Miracoli. He collaborated with Floriano Ferramola in the decoration of the dome of the cathedral in Brescia.
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.